Stockholm som mångkulturell stad, försvarsmuren
1300-talets Stockholm är inte utpräglat svenskt på något vis. Tvärtom kan staden snarare ses som en sammansmältning av tyska köpmän, finska arbetare och svenska stadsbor som kommit inflyttande. Det är under denna tid som staden får sin försvarsmur, där en liten bevarad del kan beskådas i sitt ursprungliga läge på Medeltidsmuseet under Norrbro. Även 1300-talet i Stockholms historia är föga känt. Vi vet fortfarande inte hur många som bodde i staden eller hur den såg ut. I Gamla Stan idag kan man dock lätt se spåren av det medeltida gatunätet, då det i många fall överensstämmer med det vi har idag. Kyrkan, rådhuset (nuvarande Nobelmuseet) och torgets placering är typiskt för medeltiden. Lika så gatorna som strålar samman på Stortorget och Östra och Västra långgatan, som alltså gått utanför muren och därmed varit utanför staden. Men vi vet inte exakt hur husen såg ut.
En av de kända institutionerna från 1300-talet är Helgeandshuset. Det tillkom i början av seklet och låg på nuvarande Helgeandsholmen i över 200 år. Dit kom välsituerade gamlingar som betalade en engångsavgift för att sedan få kost och logi där sina sista år. Helgeandshuset var även till för de som var så fattiga och sjuka att de inte kunde ta hand om sig själva, eller barn som inte hade några föräldrar. Huset tros ha legat där riksdagshuset ligger idag.
Det är på 1300-talet som Tre Kronor-vapnet kan påvisas för första gången. Det finns med på ett sigill som är fäst vid en urkund som utfärdats av Albrekt av Mecklenburg.
1350 kom digerdöden till Stockholm för första gången.