Midsommar – den svenska helgen framför alla andra.
Från början en fest till Johannes Döparens ära. De svenska sederna och bruken kring midsommar har anor som kan spåras långt bak i förkristen tid. Midsommarhelgen mer blivit det levandes högtid, något som även kyrkan har medverkat till. Idag firas midsommarhelgen vid det veckoslut som ligger närmast den 24 juni. Egentligen ligger denna helg inte alls mitt i sommaren, vattnet är fortfarande för kallt för utomhusbad och semestrarna har inte börjat men enligt almanackan ligger sommarsolståndet här och då firar svensken. Midsommarfirandet präglas främst av den så kallade majstången. Man samlas tidigt på morgonen för att klä en hög stång med blommor, löv och grenar. Denna stång reses när den är utsmyckad och under eftermiddagen ordnas ringlekar och dans runt stången. Stångens utseende kan variera i olika landskap. I Småland till exempel, binder man också in äggskal bland grönskan. I Dalarna får stången stå kvar ända till nästa år då en ny stång ska bindas och resas. I gamla tider tävlade man om vem som hade den mest praktfulla stången. Detta kunde ibland resultera i att man natten före midsommarafton antingen stal löven från grannen eller helt enkelt sågade av den förberedda stången.
En gammal tradition är midsommarbuketten, genom vilken flickan kunde få veta vem hon skulle gifta sig med. Flickan skulle under natten mellan midsommarafton och midsommardagen under tystnad plocka sju eller nio olika blommor på lika många dikesrenar och gärden. Med den buketten under kudden drömde hon sedan säkert om sin blivande make. Vissa gick inte alls och lade sig den natten. Vakade man under absolut tystnad så kunde man få se vad som skulle hända i framtiden. Midsommarnattens dagg skulle man också ta vara på. Ett lakan som drogs genom det daggfuktiga gräset vreds ut och vattnet hälldes på flaska. Detta vatten hade läkande egenskaper och kunde bota värk och engelska sjukan.
.