Kyndelsmässodagen eller Ljusmässans Dag firas nuförtiden den närmaste söndagen efter den 2 februari. Dagen har sedan 400-talet firats och ljuset intar en central ställning. Idag tänds ljus i många av landets kyrkor på Kyndelsmässodagen som en manifestation mot rasism.
Alla Hjärtans Dag eller Valentindagen den 14 februari är en relativt ny företeelse i Sverige som har hämtat denna tradition från USA. Speciellt Stockholms skolungdomar har tagit till sig Alla Hjärtans Dag. Det är vanligt att man organiserar blomsteruppvaktningar inom skolans ram. Man beställer en ros eller en nejlika som skickas antingen anonymt eller med ett bifogat kort till någon speciell person. Färgerna kan växla men gult står vanligen för vänskap, rosa för intresse och rött för kärlek.
Skottdagen. I Sverige som i de flesta andra länder har det varit mannen som officiellt har varit den aktive när frågan om giftermål blivit aktuellt. Men en gång vart fjärde år kan även flickan få vara den aktiva parten. Det är på den så kallade Skottdagen, den 29 februari då en ”extradag” infaller vart fjärde år. Och vilken man har hjärta att säga nej till en flicka som väntat i fyra år på att få fria? Vårfrudagen eller Jungfru Marie Bebådelsedag den 25 mars firas till minne av hur ängeln Gabriel berättade för Maria att hon skulle bli gravid med en son. Seden härstammar ända från 600-talet. Även om Vårfrudagen avskaffades som officiell helgdag 1953 så är en del gamla traditioner fortfarande knutna till denna dag. En av dessa är att äta våfflor och Vårfrudagen kallas därför också för Våffeldagen.
Fastlagen var den tid av glädje och överflöd som skulle prägla tiden före själva fastan. I och med att Sverige blev protestantiskt på 1500-talet försvann den officiella fastan men en mängd traditioner har levt vidare. På ”fettisdagen”, den sista dagen före fastan gällde det att stoppa i sig så mycket mat som möjligt och gärna mycket fett fläsk eller renkok (främst i norra delen av Sverige). Det ansågs viktigt att skaffa sig ett ordentligt hull före själva fastan. Det som återstår av fastlagen i våra dagar är den så kallade fettisdagsbullen eller semlan.
Semlan har blivit så omåttligt populär så den numera börjar säljas redan dagarna strax efter julhelgen. Semlan består av en delad vetebulle som är fylld med mandelmassa och vispad grädde. Ibland serveras den med kall eller varm mjölk. Mandelmassan måste innehålla 50% mandel. Redan 1771 dog den dåvarande svenske kungen Adolf Fredrik i ett slaganfall efter att ha ägnat sig åt ”ett omåttligt frossande i semlor med mjölk”.
Fastlagsriset som idag även kallas påskris har gamla anor i Sverige. Sedan långt tillbaka har man, främst i städerna, sålt smyckade ris och de svenska salutorgen ser, under den har tiden ut som ”böljande regnbågar”. I gamla tider kunde riset ges bort som kärleksgåva och hade då små verser instuckna bland kvistarna. En annan sed var att skämtsamt piska varandra med risknippena.