Våren. Längtan till den ljusa årstiden är något som människorna här i Norden alltid bär med sig. I Sverige finns en urgammal tradition att man ska narras den första april. Man har inte kunnat spåra ursprunget till denna sed.
Valborgsmässan och Första maj brukar räknas som inledningen till våren. Förr i tiden släpptes korna ut på grönbete den första maj efter den långa vintern. Innan dess tändes stora eldar för att skrämma bort eventuella vilddjur. Valborgsmässohelgens eldar är dokumenterade ända från början av 1700-talet men har förmodligen funnits längre tillbaka. Med elden hälsas idag våren välkommen. Så gott som överallt i Sverige ser man på valborgsmässoafton stora eldar och vid dessa samlas både gammal och ung. Ofta sjungs våren in vid eldarna av någon kör. Den här moderna formen att hälsa våren välkommen har främst präglats av de gamla universitetsstäderna Uppsala och Lund. I Uppsala till exempel kan man se ett hav av 50000 vita studentmössor bölja fram och tillbaka i backen.
Första maj har också blivit arbetarnas egen helgdag och över hela landet hålls fredliga demonstrationer och manifestationer. Under den här tiden säljs också den så kallade Majblomman. Försäljningen som äger rum på gator och torg startade redan 1907 är mycket framgångsrik. Behållningen går till att hjälpa barn och ungdomar på olika sätt.
I början av maj brukar svensken plocka ut sina sommarmöbler på balkonger, verandor och tomter. En ny tradition är de ”städdagar” som etablerats i radhusområden och i småbåtshamnar. En bestämd kväll samlas man för att städa och röja upp efter vintern. Ung och gammal deltar och arbetet avslutas ofta med ett gemensamt kalas.
Kristi Himmelfärdsdag infaller alltid på en torsdag och svensken har då vanligtvis arbetat in fredagen eller så tar man bara en extra dags semester för att på så sätt få fyra lediga dagar. Sedan 1925 firas Kristi Himmelsfärdsdag också som den svenska folknykterhetens dag. Nykterhetsorganisationerna betraktar dagen som sin stora högtidsdag och ordnar möten och program över hela landet. Sedan 300-talet har Kristi himmelsfärdsdag varit helgdag och förr hörde dagen till årets viktigaste kyrkliga högtidsdagar 39 dagar efter påskdagen, om man utgår från att Jesus återuppstod på en söndag. Eftersom dagen är beroende av tidpunkten för påsken kan den flytta sig ganska mycket. Generellt fungerar affärer och service ungefär som en vanlig veckohelg. Onsdag är som en lördag och torsdag, Kristi himmelfärds dag är en röd dag som en söndag.
Pingsten. Redan i den tidigaste kristna kyrkan blev pingsten en betydelsefull högtid. Förr i tiden utnyttjade ungdomarna detta genom att organisera besök i grannkyrkan. Då kunde man på ett legitimt sätt träffa jämnåriga och kanske senare på kvällen träffas på ett mer lättsamt sätt. Idag är pingsten, tillsammans med midsommarhelgen, bröllopshelgen framför allt. Det finns inte så många bröllopsannonser i tidningarna under någon annan tid på året som alldeles efter pingst. Många ungdomar konfirmeras också under pingsten. I gamla tider var konfirmationen en mycket allvarlig händelse med ett krävande förhör. Detta har idag ändrats och istället präglas den svenska konfirmationen av glädje och ses som en fin avslutning på en trevlig tid av diskussioner och händelser. Intresset för konfirmationen som i Sverige är frivillig, har också ökat markant under 80- och 90-talen.
Mors Dag. Firandet av mor är en företeelse som svensken har importerat från USA där den uppstod under tidigt 1900-tal. Seden rotades i Sverige under 1930-talet och bland skolbarnen blev det mycket populärt att hylla mor med teckningar och brev. Mors Dag firas sista söndagen i maj varje år och måste väl idag ses som en dag som hålls vid liv främst av affärsintresse. Marknadsföringen av dagen är mycket intensiv i butikerna.
Skolavslutning. Svensken glädje över den varma och ljusa årstiden har medfört en mängd festtraditioner under denna tid. Kyrkan och skolan har alltid stått varandra nära i Sverige. Även idag är kyrkan ofta centrum för skolavslutningen. Kyrkan och skolan är prydd med blommor och björkkvistar och barnen brukar ta på sig sina bästa kläder.
Studentexamen. Fram till slutet av 1960-talet avverkades flera skriftliga prov – gemensamma för hela landet – under höst- och vårterminerna sista året i gymnasiet. Den allra sista dagen infann sig eleverna i skolan där de förhördes av tillresta så kallade censorer i olika ämnen. Detta medförde en press som inte alltid var så tilltalande. Man kunde ju inte ta för givet att man skulle klara sig. Och utanför väntade släkt och vänner på att få fira den nybakade studenten. Precis som konfirmationen så har nu studentexamens svåra förhör sista dagen ersatts av ett mer lättsamt slut på den sista skolterminen. Traditionen med mottagning i hemmet för släkt och vänner har överlevt och den dagen hämtas ofta eleverna i olika fantasifulla ekipage, ofta till ackompanjemang av musik med hög volym. Man tar också med sig ett stort fotografi på eleven när han/hon var liten. Hemmet har pyntats med ballonger och björkkvistar. Redan några veckor före själva examensdagen vimlar det av ungdomar med vita skärmmössor ute på sta´n.