Fruntimmersveckan 18-24 juli. Under en vecka samlas i almanackan några av de kvinnonamn som förr var vanligast bland svenska kvinnor. Bara en man får plats i almanackan den här veckan då svensken gärna frossar i kaffe- och tårtkalas. Idag har namnen i almanackan dubblerats med mer populära namn.
Kräfttid. Kräftpremiären har alltid betraktats som något stort i Sverige där man ätit kräftor ända sedan 1500-talet. Tidigare fick man inte sälja kräftor före ett visst datum i augusti vilket naturligtvis bidrog till feststämningen kring kräftorna. Idag har denna restriktion emellertid hävts och man kan köpa dessa delikatesser under hela året. Tillgången på svenska kräftor är begränsad och följaktligen så är dess mycket dyra. Därför har man under de senaste årtiondena börjat importera kräftor – kokta enligt svenska recept – från andra länder som Turkiet, Kina och USA. Fortfarande äter man sina kräftor i augusti under mycket speciella former. Man tar till exempel på sig små roliga hattar, dekorerar sina hem med olika, färggranna lyktor och så sjunger man roliga snapsvisor. Denna fest som kallas kräftskiva brukar symbolisera avslutningen på sommaren.
Surströmmingen härstammar från Norrland där den har spårats ända från 1500-talet. Rätten, vars utseende och doft fyller många turister - och även svenskar för den delen – med förvåning, är ett exempel på hur en vardagsrätt kan förvandlas till en festrätt. Surströmmingen är egentligen konserverad fisk. Den kemiska processen har medfört de syror och smakämnen som gör den så speciell. Surströmmingen ätes, av förklarliga skäl, mest utomhus. För ca 30 år sedan betraktades surströmmingen som enbart norrländsk, men under senare tid har den spritts till övriga delar av landet. Många surströmmingsälskare ser fram emot den första surströmmingen som en högtidsstund. Man testar strömmingen på ett sätt som närmast kan jämföras med vinprovning och kraven på kvalitet och utseende på fisken är mycket höga.