Julen firas i tre dagar i Sverige. Förr i tiden inleddes julen med julbadet, ofta årets enda bad. Det stora bykkaret drogs då in i köket och så badade man i hierarkisk ordning. Det vill säga husbonden och hans familj först, därefter tjänstefolket. Det finns väl fortfarande ingen dag under året som är så bunden vid familjetraditioner som just julafton. Det viktigaste är själva stora julmåltiden med bestämda rätter och så själva julklappsutdelningen. Under 1960-talet började svensk TV sända Disneys julprogram och detta har nästan blivit en institutionell tradition i Sverige. Tiden för måltid och julklappsutdelningen har till och med anpassats efter tiden för TV-programmet. En för många utlänningar märklig julrätt är lutfisken som har sitt ursprung i de katolska fasteseden inför helgen. Eftersom det i Sverige var svårt att få färsk fisk under vintern så blev det vanligt med konserveringsmetoder som saltad eller torkad fisk. Lutfisken som är en enkel rätt lever kvar och symboliserar kanske mer än något annat julen på julbordet. Andra traditionella julrätter är risgrynsgröten där en mandel är gömd. Den som får mandeln blir gift under året som kommer. Skinkan är ett ”måste” på det svenska julbordet även om alltfler tenderar att välja kalkon i dag. Många kålrätter ska också finnas med, och detta är en tradition från den tid då man inte hade tillgång till potatis.
Tomten. Alla svenskar ”vet” att jultomten bor i Sverige. Detta är något som svensken tvistar om med Norge och Finland som anser att tomten i själva verket bor hos dem. Varje år kommer det tusentals brev från barn över hela världen till Sverige adresserade till Jultomten och med olika önskningar inför julen.
Juldagen. Före TV-åldern gick man till sängs tidigt för att kunna gå upp i ottan och gå i kyrkan. Idag är det inte alls lika vanligt med många går faktiskt i kyrkan denna morgon även om det är årets enda kyrkobesök. På landsbygden for man till kyrkan i en släde som hade stora ljusfacklor. Efter kyrkan for man i kapp hem.
Annandagen har blivit en dag för stora familjemiddagar. Då träffas släkt och vänner och kalasen avlöser varandra.
Nyårsafton var i äldre tid omgärdad av vidskepelse och spådomar. Det som hände under nyårsdagen anses bli vägledande för resten av året. Idag firas nyår i Sverige på ungefär samma sätt som i andra västländer.
Advent. För de allra flesta är advent inledningen på den långa julhelgen. Först under 1900-talet har advent fått den stora betydelse som den har i dag. Första advent infaller fyra söndagar före julafton. I Sverige tänder man då det första ljuset på en fyrarmad ljusstake. Varje söndag före jul fortsätter man sedan att tända ljuset, andra veckan två ljus, tredje veckan tre ljus och så till sist det fjärde ljuset strax före eller på själva julafton. Under 1950-talet införde radio och TV adventskalendrar. Dessa, som byggde på att barnen öppnade en lucka för varje dag, bidrog starkt till advent som ett begrepp. I de flesta svenska hem hänger man också upp en eller flera upplysta julstjärnor i fönstret. Denna tradition blev vanlig i Sverige under 1930-talet och har importerats från Tyskland. Förr förväntades husmodern att förbereda julen med korvstoppning, syltning, rullader, kakbak och allt annat som hör julen till. Dessutom skulle man helst stöpa sina ljus själv och så skulle hela huset städas och julpyntas. Idag, där de flesta svenska kvinnor yrkesarbetar har man dragit ner på utbudet på julbordet eller så blir det allt vanligare med färdigköpt mat. Julklappshysterin har däremot fått bre ut sig och butikerna är fyllda av kunder som köper varor vilka dagarna efter jul realiseras till halva priset. Förr startade inte julskyltningen förrän första söndagen i december – skyltsöndagen – då butikerna i många fall tävlade om den bästa julskyltningen. Idag startar ofta julskyltningen i slutet av oktober eller början av november.
Lucia, ljusets drottning. Denna sed den 13 december betraktas av både svensken och omvärlden som något av det mest ursvenska som finns. Men tittar man närmare på bakgrunden så är det ett italienskt helgon vi hyllar. Enligt svensk festtradition är natten till den 13 november årets mörkaste. Och med äldre tiders almanacka så var det så. Denna natt ska både folk och fä få extra förplägning. Från att från början ha varit en mansdominerad helg så har Luciafirandet blivit en kvinnohelg i första hand. Föreningar och skolor har i högsta grad bidragit till att sprida denna sed. Det ordnas officiella Luciatävlingar och det finns väl knappast ett dagis eller skola med självaktning som inte har sin egen eller till och med flera lucior. För att undvika avundsjuka bland de yngre barnen brukar man låta alla flickorna få bära luciakrona. I övrigt är alla i luciatåget klädda i vita, fotsida skjortor men antingen ett rött sidenband eller ett glitterband om midjan. Även på många arbetsplatser brukar man fira lucia med gemensamt morgonkaffe och Luciatåg. Årets nobelpristagare uppvaktas också i sina hotellrum av Sveriges officiella Lucia och det finns många dråpliga historier om skrämda pristagare som trott att de kommit till himlen när den ljusprydda varelsen plötslig finns inne i rummet.